Mineraliseringsstörningar och deras behandling

Mineraliseringsstörningar och deras behandling

Amelogenesis imperfecta och dentinogenesis imperfecta, två sällsynta ärftliga sjukdomar, där också tändernas   mineralisering är defektiv, kräver vanligen kontinuerlig behandling under hela uppväxttiden. Målet med behandlingen är att tillförsäkra de unga patienterna god tuggfunktion och smärtfrihet, upprätthållande av horisontella och vertikala dimensioner och tillfredsställande estetik. Dentala material och tekniker med förbättrad adhesiv kapacitet kan ge acceptabla semi-permanenta behandlingsresultat för incisiverna. På de primära och permanenta molarerna är kronor av rostfritt stål vanligen det bästa alternativet.

Idiopatisk hypomineralisering av emaljen är en mer prevalent mineraliseringsstörning. De allvarligaste och kliniskt mest betydelsefulla defekterna finns i de första permanenta molarerna. Även om hypomineralisering av de första permanenta molarerna är en egen klinisk entitet är många symtom, såsom hög termosensibilitet och förlust av tandsubstans, gemensamma med de ärftliga tillstånden.

Behandling av amelogenesis imperfecta, dentinogenesis imperfecta och av tänder med hypomineraliserad emalj kräver speciell kompetens av tandläkaren och en god samarbetsförmåga hos barnet.

Nøkkelord: Behandlingsmetode; Dentin; Emalje; Oversiktsartikkel; Utviklingsforstyrrelse