Åpning av NTFs landsmøte og Nordental 2010

Åpningstale

NTFs president, Gunnar Lyngstad

Kunstnerisk innslag

Maria Haukaas Storeng

Over til fagprogrammet

Leder NTFs fagnemnd, Inger-Johanne Nyland

Åpningsforedrag

Livet er ikke det verste man har – begeistring og livsglede

Livet består av tusen små og store biter med mange typer opplevelser. Yrkeslivet kan være utfordrende, privatlivet kan være utfordrende, og medmenneskelige relasjoner opplever vi daglig. Kunsten er å finne den positive kjernen i det som skjer, og beholde evnen til å se mulighetene og ikke bare begrensningene. Måten vi forholder oss til våre opplevelser preger oss både på kropp og sjel. Livsglede er ikke en medfødt egenskap, men det kan læres.

Per Anders Nordengen som er en av landets mest etterspurte foredragsholdere vil med humor og alvor gi oss noen smakebiter på livsglede, arbeidsglede og begeistring. Alle er vi individer og alle er vi forskjellige, men som levende mennesker har vi evnen til å motta lærdom og lytte til våre omgivelser og til oss selv. I en stresset hverdag er det både sundt og inspirerende å holde oppmerksomheten på det som er positivt og lystbetont.

Som tannleger kjenner vi godt både kampen mot klokken og kravet om vellykkethet. Her har vi muligheten til å løfte blikket litt fra svingbordet og journalene.

Per Anders Nordengen

Prest, foredragsholder og samtaleveileder, Oslo

Marginal benförlust vid implantat: ett resultat av «peri-implantit»?

Implantat har använts inom tandvården under många år till stor fördel för patienter och vårdgivare. Behandlingsresultatet har överlag varit mycket bra med väl fungerande konstruktioner, men allt eftersom denna metod har nått ut till fler behandlare och patienter, och studier med längre uppfölningstider har publicerats, så har även erfarenheten av komplikationer i samband med denna metod blivit större. En sådan komplikation har varit att mucosan vid ett antal implantat har uppvisat inflammationer, ibland tillsammans med benförlust runt implantaten. Hur vanlig denna komplikation är, och hur mycket den påverkar prognos och överlevnad av implantat och brokonstruktioner är idag oklart. Under denna presentation kommer olika synsätt att närma sig detta problem att diskuteras och svårigheter att bedömma och prognosticera utvecklingen av tillstånden att belysas.

Torsten Jemt

Professor, Lerum, Sverige

Halitose – et åndelig problem?

Halitose er fortsatt et tabubelagt tema. Hvorfor får man dårlig ånde, og hva slags tiltak skal til for å bli kvitt eller redusere dette problemet? Nettopp fordi de fleste årsaker til dårlig ånde skyldes lokale faktorer i munnhulen, bør alle som jobber med helsearbeid relatert til munnhulen kunne gi pasienter enkle, nyttige behandlingsråd. Foredraget vil inneholde en gjennomgang av årsaker og sammenhenger og forskningsbaserte tips for behandling.

Alix Young Vik

Førsteamanuensis, UiO

Verksted for forskning

Fra kliniker til forsker på 120 minutter

Har du lyst til å øke kunnskapene dine om klinisk forskning? God klinisk forskning er i pasientens og samfunnets interesse. Regjeringen har sagt at den vil satse på forskning på tannhelsefeltet. Hva med deg? Dersom du er en nysgjerrig kliniker vil «Verksted for forskning» kunne inspirere deg til å se mulighetene.

Det vil bli musikalsk innslag fra en trio hvor en av innlederne spiller.

Mitt dobbeltliv som stipendiat og som privatpraktiserende tannlege

Er det mulig å kombinere en forskerutdannelse med klinisk arbeid? Ved å være ansatt 50 % som stipendiat og tilbringe 50 prosent av uken i privatpraksis, kan man trekke det beste ut av begge arbeidsformene.

Simen Vidnes-Kopperud

Stipendiat, UiO

Stipendiat – en livsform

Det å være stipendiat er en livsform fylt av mye spenning, men samtidig mange utfordringer. Hva er det som gjør tilværelsen så spennende at denne reisen blir en livsstil og ikke en jobb?

Ida Mulic

Stipendiat, UiO

Oppturer og nedturer i forskningen

Livet som PhD-stipendiat er fylt av gleder og frustrasjoner. Budsjettene for forskning er stramme og arbeidsforholdene er til tider kummerlige. Når referee klager, administrasjonen krever, pasientene maser, gjenværende tid til innlevering bare blir kortere og muligheten til fast stilling på universitetet stadig krymper, stiller jeg meg spørsmålet: «Hvorfor i all verden utsetter jeg meg for dette?» Andre spørsmål er kanskje enda vanskeligere å besvare: «Hvorfor trives jeg så godt med dette?» og «Hvorfor vil jeg anbefale alle andre å gjøre det samme?»

Odd Karsten Koldsland

Stipendiat, UiO

Tandvården som folkhälsoressurs – ett nytt forskningsfält för helhetssyn på människan

Oral hälsa – Allmän hälsa; Sjukvård och Tandvård:

• Arbetar de mot samma mål?

• Hur påverkar finansieringssystemen forskningsmöjligheterna?

• Kommunicerar läkare och tandläkare?

• Främjas gemensam forskning?

• Implementeras forskningsresultat?

• Preventionsinspirera sjukvården – invänta inte sjukdom!

Gunilla Bolinder

Overtannlege, dr. med., Karolinska Universitetssjukhus, Stockholm

Vad är klinisk forskning?

Det finns inget enkelt svar men frågan kommer att belysas ur ett evidens-baserat perspektiv. God klinisk forskning berör frågor av betydelse for patienten och syftar till en bättre hälsa. Studierna skall designas så att riskerna för bias och confounders minimeras och vara dimensionerade så att säkra slutsatser kan dras. Dessutom bör hälsoekonomiska aspekter inkluderas. Gode exempel kommer att presenteras.

Svante Twetman

Professor, dr. odont, Københavns universitet

Munnhulen – er det virkelig en del av kroppen?

Munnen er døråpner til resten av kroppen – og kroppen speiler seg i munnhulen. Har tannlegene det bare i kjeften eller har de gjemt visdommen sin i 8-erne? Foredraget vil skissere en del spenstige planer for biologisk forskning – Eia var vi der!

Gunhild V. Strand

Professor, dr. odont, UiB

Reisen fra privatpraksis til akademia

Blir det noen gang for sent for en erfaren kliniker å begynne med forskning? Foredraget handler om egne erfaringer fra en «reise» fra heltidskliniker til heltids akademiker – en reise som i utgangspunktet kan virke så skremmende og umulig? Hvilke faktorer bør være på plass for ar «reisen» skal bli både inspirerende, passe lang og ikke for krevende?

Foredragsholderen har 10 års erfaring i offentlig tannhelsetjeneste og 10 år i egen praksis, før han ble universitetsstipendiat i 1996. Han har lang erfaring med behandling og klinisk forskning på pasienter med odontofobi. Han er i dag professor i odontologiske atferdsfag ved avd. for pedodonti og atferdsfag i slo.

Erik Skaret

Professor, dr. odont, UiO

Hva kan psykologi tilføre odontologisk forskning?

Att psykiska och psykosociala faktorer är viktiga vid vissa kliniska tillstånd såsom odontofobi är allmänt vedertaget, men att dessa faktorer även kan ha stor betydelse i annan odontologisk forskning är mindre känt. Genom att ta in psykologin i forskningsprocessen får man tillgång till en ny intressant dimension som ger möjlighet att studera problemställningar ur en mer tvärvetenskaplig och holistisk synvinkel. Exempel på psykologi i klinisk odontologisk forskning kommer att belysas.

Jan Bergdahl

Professor, dr. odont, cand. psychol, UiT

Målgruppe

Tannleger

Torsdag kl. 1330–1600

Ordstyrer og ansvarlig for opplegget

Ivar Espelid

Professor, dr. odont, UiT/UiO

Bølger og stråling: Hva er aktuell kjeve- og ansiktsradiologi i 2010?

Deltakerne vil få kunnskap om kjeve-og ansiktsradiologiske undersøkelser og retningslinjer for valg av undersøkelse basert på ny «Lov om strålevern og bruk av stråling». Nye momenter og etablerte sannheter kan bidra til å optimalisere og kvalitetssikre trinnene i en digital dental røntgenundersøkelse. Indikasjoner, muligheter og begrensninger for nye undersøkelsesmetoder som Cone beam CT og ultralyd, når og hvordan skal man henvise til spesialistundersøkelse?

Anne Møystad

Professor, UiO

Bjørn Bamse Mork-Knutsen

Universitetslektor, UiO

Livsstilssykdommer

Akutt hjerteinfarkt – forekomst og behandling anno 2010

Foredraget omhandler forekomst og moderne behandling av akutt hjerteinfarkt i Norge, med vekt på hva om er viktigst å vite for en tannlege. Da blodfortynnende medisin er en viktig del av infarktbehandlingen, vil det også bli brukt tid på å omtale de ulike typer blodfortynnende behandling, risiko for blødning samt risiko ved for tidlig seponering.

Hva må en tannlege vite om hjertesvikt og om hjerterytmeforstyrrelser?

Foredraget gir en oversikt over det som er viktigst å vite for en tannlege når det gjelder hjertesvikt og de viktigste former for hjerterytmeforstyrrelser (atrieflimmer), og hvordan tilstandene behandles. De nye retningslinjer for endokarditt profylakse blir også omtalt.

Sigrun Halvorsen

Seksjonsoverlege, dr. med, Ullevål universitetssykehus

Sid bedre, arbejd bedre!

Foredragsholderen har besøgt mere end 170 klinikker i Danmark, Norge, Holland og Belgien, her har hun hjulpet med forbedringer af ergonomien. Gennem simple råd er det muligt at gøre arbejdet på klinikken bedre for kroppen.

Med den fornødne viden kan I undgå /mindske nogle af de skavanker som ellers ofte følger arbejdet på klinikken.

I dette foredraget har hun samlet sin erfaring fra de mange klinikker, så I alle går hjem med ting i konkret kan forbedre på jeres egen klinik. Ud fra konkrete eksempler vil hun forklare hvad der sker i kroppen når den bruges uhensigtsmæssigt. Ikke mindst vil hun komme med forslag til hvad I selv kan gøre for at passe bedre på jer selv og samtidigt arbejde mere effektivt.

Når du sidder bedre, sidder din kollega bedre og din patient ligger bedre.

Mette Krebs

Ergonomisk konsulent, Århus, Danmark

Rekonstruktiv ansiktskirurgi ved skader, sykdom og misdannelser

I 2008 feiret kjeve/ansiktskirurgisk avdeling ved Ullevål sykehus 50 års jubileum. Avdelingen har vært et viktig senter for utvikling av alle former for rekonstruktiv ansiktskirurgi i Norge. I 2009 ble over 400 pasienter innlagt og operert for forskjellige ansiktskader. Avdelingen startet i 1985 kraniofacial kirurgi og er i dag med i landsfunksjonen i kraniofacial kirurgi og okuloplastisk kirurgi. Foredraget belyser pasientkategorier og metoder.

Per Skjelbred

Avdelingsleder, professor dr. med, Ullevål universitetssykehus

Komplikationer efter tandextraktioner

Presentationen kommer att beröra de vanligaste komplikationerna efter tandextraktioner och deras handläggning. Följande kommer att beröras: rotfrakturer, displacering av tandrötter, sinuskommunikation, laceration av mjukvävnad, tuberfrakturer och alveolit. Kortfattat kommer även synpunkter på extraktion i samband med bisfosfonatbehandling att tas upp liksom traumatisk påverkan på käklederna vid extraktioner.

Lars Eriksson

Professor, overtannlege, Lund, Sverige

Behandling med laser i barntandvård

Föredraget vil omhandla:

• Beskrivning av laser tekniken

• Beskrivning av olika lasrar (våglängder) som kan anvendes innom tandvården

• Lasers effekt på olika vävnader

• Ekskavering av karies med laser i barntandvård

• Kirurgiska ingrepp med laser i barntandvård

• Patientfall

• Vad tycker våra patienter om laser? (patienternas erfarenhet och upplevelse av laserbehandling)

Roxana Sarmadi

Overtannlege, spesialist i pedodonti, Barntandvårdskliniken i Uppsala, Sverige

Motivera dina patienter till resultat!

Vid parodontalbehandlingar är det ofta svårt för patienten att se nyttan av behandlingen. Som tandvårdspersonal tar vi för givet att patienterna ska uppskatta behandlingen, trots att den många gånger leder till försämringar för patienten.

Föredraget syftar till att förstå hur patienterna tänker, hur vi motiverar dem och vad som driver dem till ett lyckat resultat vid parodontalbehandlingar.

Claes Virdeborn

Spesialisttannlege, Lund, Sverige

Kronepreparering og retensjonselementer

Preparering av tenner for faste proteser må tilpasses ulike hensyn. De viktigste er materialene som restaureringene skal lages av, mengde og kvalitet på gjenværende tannsubstans, tannens vitalitet, behovet for bra estetikk, sementvalg og retensjonshensyn. Dette foredraget vil beskrive de ulike prepareringstypene som anbefales for de tilgjengelige materialer, samt diskutere fordeler og ulemper ved dem. I tillegg beskrives ulike metoder for å oppnå ekstra retensjon der gjenværende tannsubstans ikke tillater en «idealpreparering».

Marit Øilo

Førsteamanuensis, UiB

De odontologiske samlinger (1885–2010)

Ansvarlig: Norsk Odontologihistorisk Forening ved Erik G. Lien

Fotokåseri ved en av de odontologiske gamlinger.

Jarle Bragelien

Tannlege, Lillehammer

Generalforsamling i Norsk Odontologihistorisk Forening

Torsdag 1500–1530